Frågor och svar om könsdysfori och könsbekräftande behandling av unga

KID-teamet får just nu många frågor kring om könsidentitetsutredningar. Hur går utredningarna till och vad är det som gäller? Denna FaQ besvarar de vanligaste frågorna KID-teamet får från journalister och allmänhet.

 

Hur ser KID-teamet på de senaste årens kraftiga ökning av könsdysfori i gruppen ungdomar som vid födelsen tilldelats kvinnligt kön?

Vi är oroade över utvecklingen som ser ungefär likadan ut i hela västvärlden. Det finns i dagsläget inget svar på vad ökningen beror på. Vi följer forskningen inom området och arbetar aktivt med att optimera utredningsprocessen och utbyter regelbundet erfarenheter med andra utredningsenheter både inom Sverige och internationellt.

Det är en trend som har varit tydlig i många år och vi lyfte frågan samt sammanfattade läget i artikeln Kraftig ökning av könsdysfori bland barn och unga publicerad i Läkartidningen (2017;114:EFMY).

Vad är könsdysfori?

En person med könsdysfori lider av att kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten. Könsdysfori har inget med sexuell läggning att göra.

Idag finns olika medicinska diagnoser för könsdysfori. De diagnoskategorier för könsdysfori som finns i ICD-10 är transsexualism, andra specificerade könsidentitetsstörningar samt könsidentitetsstörning ospecificerad. En könsdysforidiagnos krävs för att få tillgång till könsbekräftande vård.

Kan ett barn/ungdom själv besluta om att påbörja en behandling?

Nej. Patientens vårdnadshavare måste godkänna behandlingen. Finns det två vårdnadshavare måste båda ge sitt godkännande. Om vårdnadshavarna är oense samarbetar KID-teamet med Socialtjänsten för att hitta en lösning som gynnar patientens bästa.

Vem gör vad i vården när det handlar om könsdysfori?

En förutsättning för att en person ska kunna få könsbekräftande behandling i form av hormonbehandling eller kirurgi är att man får den medicinska diagnosen transsexualism. För att fastställa den diagnosen krävs en utredning vid ett specialiserat team för könsidentitetsutredningar.

För personer under 18 år i Stockholms län görs dessa utredningar vid KID-teamet inom barn- och ungdomspsykiatrin. För personer över 18 år görs utredningarna vid Anova vid Karolinska universitetsjukhuset. 

En patient som får den preliminära diagnosen könsdysfori kan träffa en barnendokrinolog som bedömer och eventuellt ordinerar stopphormonbehandling eller mensreglerande behandling (med exempelvis p-piller). Det är först efter att diagnosen transsexualism har fastställts som det är möjligt med en remiss till barnendokrinolog för könshormonbehandling eller plastikkirurg för mastektomi. De gör sedan, utifrån sin specialistkompetens, en bedömning för att sedan eventuellt erbjuda och utföra behandling. Då har patienterna genomgått en gedigen utredning och de flesta närmar sig oftast myndig ålder.

Hur går en utredning på KID-teamet till?

I genomsnitt genomförs 11 besök under KID-teamets utredning. På KID-teamet i Stockholm börjar vi utredningen tidigast när ungdomen kommit en bit in i puberteten och inleds enligt en standardiserad process:

  • Initial bedömning hos psykolog för anhöriga och barnet/ungdomen.
  • 3-5 enskilda psykologbesök.
  • 1 -2 föräldrabesök hos psykolog.
  • 1 besök hos barn- och ungdomspsykiater.
  • Gemensamt psykolog- och läkarbesök där preliminär diagnos allra tidigast fastställs. Inför detta besök har utredarna gemensamt tagit ställning till hur den fortsatta utredningen behöver utformas och förankrar vårdplanen med familjen.
  • En preliminär diagnos ställs när utredarna bedömer att det finns tillräckligt underlag och är inte kopplat till att det ska ha gått en viss tidsperiod eller ett visst antal besök i utredningen.
  • Efter att patienten fått en preliminär könsdysforidiagnos träffar ungdomen psykolog och/eller barnpsykiater mer glest, som mest sällan en gång var 6:e månad, för uppföljande samtal.
  • När utredningens längd bedöms tillräcklig sker en ny bedömning av både barnpsykiater och psykolog, oftast uppdelad i två besök men ibland behövs fler.
  • Sedan sammanfattas och värderas utredningsunderlaget i sin helhet vid konferens. Inför denna konferens har vårdnadshavare och ungdom också fått skicka in separata skriftliga skildringar av livssituationen för ungdomen som innehåller hur de anser att vården bör fortsätta och vilka insatser de själva anser skulle vara hjälpsamma i detta skede.

Hur många får diagnosen transsexualism?

För statistik över diagnosen könsdysfori se Socialstyrelsen

Vem fattar beslut om könsbekräftande behandling ska ges till barn under 18 år?

En förutsättning för att en person ska kunna få könsbekräftande behandling i form av hormonbehandling eller kirurgi är att man får den medicinska diagnosen transsexualism.

En patient som får den preliminära diagnosen könsdysfori kan träffa barnendokrinolog som bedömer och eventuellt ordinerar stopphormonbehandling eller mensreglerande behandling (med exempelvis p-piller). Det är först efter att patienten har fått diagnosen transsexualism som det är möjligt med en remiss till barnendokrinolog för könshormonbehandling eller plastikkirurg för mastektomi. De gör sedan, utifrån sin specialistkompetens, en bedömning för att sedan eventuellt erbjuda och utföra behandling. Då har patienterna genomgått en gedigen utredning och de flesta närmar sig oftast myndig ålder.

Hur lång tid tar det för ett barn att få en könsdysforidiagnos?

Utredningarna individanpassas, vilket gör att utredningstiderna och även innehållet i utredningen kan skilja sig åt, men generellt handlar det om utredningsperioder på ett år eller mer innan diagnosen transsexualism fastställs.

Vilka tar KID-teamet emot?

KID-teamet tar emot via remiss. Remisserna kommer ifrån BUP, skolhälsovård och ungdomsmottagningar från Region Stockholm och från övriga landet tas patienter emot via specialistvårdsremiss.

Kan kirurgi på könsorganen ges som könsbekräftande behandling på barn?

Underlivskirurgi, alltså operationer av könsorganet, som en form av könsbekräftande behandling, sker inte på barn under 18 år. Detta enligt gällande lagstiftning i Sverige.

Vilka slags olika könsbekräftande behandlingar kan ges till barn under 18 år?

Det är skillnad på könsidentitetsutredningar och könsbekräftande behandling. KID-teamet genomför könsidentitetsutredningar och ställer diagnos. Diagnosen kan leda till en remiss till könsbekräftande behandling. Dessa behandlingar utförs av andra än KID-teamet.

En patient kan få en den preliminära diagnosen könsdysfori och kan då påbörja behandling av röstträning tillsammans med logoped. En barnläkare som är endokrinolog, det vill säga specialist på hormoner, kan också bedöma och ordinera stopphormonbehandling eller mensreglerande behandling (med exempelvis p-piller). Målet med stopphormonbehandling är att förhindra kroppen att under puberteten utvecklas i en riktning som inte överensstämmer med könsidentiteten.

För att få ytterligare könsbekräftande behandling krävs att diagnosen transsexualism är fastslagen. Först då är det möjligt för patienten att få remiss till behandling med könshormoner eller mastektomi, det vill säga att bröstvävnad opereras bort.

Könshormonsbehandling innebär att kroppen utvecklas i patientens önskade riktning, det vill säga att puberteten stämmer överens med könsidentiteten: testosteron för manlig pubertet och östrogen för kvinnlig pubertet. Riktlinjen är att patienten ska vara över 16 år. Det krävs mycket särskilda skäl för att för att göra undantag från detta. Ett särskilt skäl skulle exempelvis kunna vara om patienten genomgått utredning under flera år och fått stopphormonbehandling under lång tid.

Ges terapeutisk behandling eller samtal till patienter som har pågående utredning för könsdysfori?

Ungdomar som har behov av psykiatrisk behandling i form av samtal eller terapi remitteras vidare till mottagning inom BUP för detta. På KID-teamet sker samtal i utredande och utforskande syfte. Inom utredningen ingår glesare stödkontakt.

Är behandlingen som erbjuds för ungdomar med könsdysfori evidensbaserad?

KID-teamets bedömning av ungdomar med transsexualism genomförs enligt socialstyrelsens kunskapsstöd och internationella behandlingsriktlinjer. De grundar sig på den forskning och kliniska erfarenheter som finns inom området.

Evidensbaserad praktik innebär enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, att vården bygger på den bästa tillgängliga vetenskapliga kunskapen, klinisk erfarenhet och patientens egna förutsättningar och värderingar.

Hur ställer sig KID-teamet i Region Stockholm till regeringens förslag om förändring av lagstiftningen gällande kirurgiska ingrepp i könsorganen?

KID-teamet fungerar som remissinstans, det vill säga är sakkunniga och har inga åsikter om politiskt innehåll i lagförslag.

Vi har i vårt remissyttrande avstyrkt det tidigare lagförslaget om att personer under 18 år ska kunna ansöka hos Socialstyrelsen om att få genomgå samma kirurgiska ingrepp som en person över 18 år. I vårt remissyttrande avstyrker vi också förslaget om att ett barn som fyllt 15 år ska kunna ansöka om ett sådant ingrepp själv.

KID-teamets remissyttrande gällande regeringens förslag (pdf)

Publicerad 2019-04-05